Är förkyld och har ont i halsen och är något less på läget så jag tar en omgång med gamla hästar igen =)

Hermes

hade jag i ca fyra år, red och tävlade lite klubbisar på honom. Han var en sådan häst som ingen direkt gillade. De flesta ville inte gå in till honom då han hade de fula ovanorna att testa med både bakben, framben, tänder och kropp! Gick på bakbenen vid ridning om han kände för det och vände tvärt och var en pärla i nästa sekund.

Hans ägare och jag red paralellt på honom, jag hade en enorm frihet och kunde rida när jag ville i princip. Han var en ren naturbegåvning i hoppning. Han var ett tag nere i Ungern och var utlånad till någon ryttare (minns ej längre vem) som tävlade med honom.

Han var 170 cm e Herkules.

Jag vann både maskeradtävling, med en så (enligt andra) passande utklädning som "djävulen" och blev även klubbmästare på honom.

Det var ett tungt beslut att lämna honom, han var speciell. Men hade mina egna hästar också och bytte stall på dem så det hade blivit för jobbigt.

Såå fin =)

Zorba

hade samma ägare som Hermes och jag var med och hämtade henne då hon var två och ett halvt år. Hon var e Kaliber och var ingen stor häst, ca 155cm. Hon var oerhört charmig. Minns att jag faktiskt fick lära hene att ha roligt och bocka och busa när man red i skogen. Lite av den tröga modellen häst. Jag var med och red in henne och var erbjuden att köpa henne men hon var inte riktigt min typ av häst. Men söt som socker =)

Hon såldes sedan som femåring.

Fonzie

ännu en med samma ägare.  Inte alls min typ av häst men red honom ett tag innan jag köpte min egna.

Det var några stora pållar som jag lärt mig mycket med.

Under den här tiden köpte jag min första egna häst och slutade efter ett moget övervägande att sköta Zorba och Fonzie då jag hade fem hästar i det stallet och fjordhingsten i ett annat! Behöll Hermes ända till jag köpt loss Fia och faktiskt flyttade mina hästar till ett annat stall. Jag grät när jag slutade på Hermes han var som min <3

Mer en annan gång =)